Vad restiden i kollektivtrafiken gör med din pendling

Fyra av tio västsvenskar säger att de vill åka mer kollektivt, men det är restiden i kollektivtrafiken som avgör om det någonsin blir av. Så kan man sammanfatta Hållplats 2026, Västtrafiks årliga attitydmätning som presenterades den 27 augusti. Åtta av tio svarande uppger rakt ut att restiden styr hur de reser. Viljan att resa klimatsmart finns kvar – den viker bara undan för klockan.

Undersökningen är gjord av Origo Group på uppdrag av Västtrafik. 4 298 personer från 16 år och uppåt i Västra Götaland svarade mellan den 19 mars och den 14 april i år. Det är nionde året i rad mätningen görs, vilket gör den till en av de längre serierna vi har på hur västsvenskar faktiskt resonerar kring bil, buss och tåg – och hur lite som rör sig mellan åren.

För dig som pendlar är det här mer än en åsiktsmätning. Den pekar ut vad som behöver hända för att ditt eget resande ska ändras. Om fyra femtedelar av regionens invånare väljer färdsätt efter minuter, är det bussfiler, signalprioritering och turtäthet som flyttar folk – inte ännu en kampanj om klimatnytta.

Så påverkar restiden i kollektivtrafiken ditt val

Redan i fjolårets mätning låg restiden före både priset och miljön när västsvenskarna rangordnade vad som styr resvalet. Årets siffror förstärker bilden. Poängen är inte att folk struntar i klimatet, utan att en förlorad halvtimme per dag är konkret på ett sätt som utsläpp aldrig blir. Tjugo minuters skillnad åt varje håll blir drygt 80 timmar om året – två arbetsveckor.

Restiden är inte bara viktig – den dominerar resenärernas beslut. Färre bilar på vägarna och bättre framkomlighet för kollektivtrafiken är avgörande för att korta restiderna, säger Västtrafiks vd Lars Backström i pressmeddelandet.

Bilen vinner på mer än bara minuter

Ett av de mer avslöjande svaren har inget med tidtabeller att göra: sex av tio instämmer i påståendet att de kör bil för att de tycker om det. Det är en obekväm siffra för alla som utgår från att bilisten bara väntar på ett tillräckligt bra alternativ. Även en buss som matchar bilen på tid måste alltså slå något som många upplever som bekvämt, privat och roligt.

Samtidigt vill en majoritet att kollektivtrafiken ska prioriteras högre än bilen i städerna, och sju av tio tycker att samhället bör satsa mer på den. Västsvensken vill med andra ord ha färre bilar på gatan – utan att nödvändigtvis vilja lämna sin egen.

Vad skulle faktiskt få fler att byta?

Mätningen innehåller tre ganska tydliga hävstänger, och bara en av dem ligger hos resenären själv. De två andra kräver beslut hos arbetsgivare och politiker.

Om arbetsgivaren betalar en del av kortet

Drygt hälften, 53 procent, säger att de skulle resa mer kollektivt om arbetsgivaren subventionerade biljetten. Sex av tio anser dessutom att arbetsgivare bör ta ett större ansvar för hållbara arbetsresor. Här finns en genväg: ett företagsavtal är billigare att införa än en ny spårvagnslinje och kan börja gälla nästa månad.

Om biljetten redan blivit billigare

I Göteborg har priset redan sjunkit. Genom kommunens subvention av periodbiljetter i zon A kostar en 30-dagarsbiljett 305 kronor i stället för 445 för den som är folkbokförd i staden, enligt Västtrafik. Det är runt 1 700 kronor mindre per år. Ändå är det restiden, inte priset, som toppar listan – ett tecken på att billigare biljetter ensamma inte flyttar särskilt många.

Om bussen slipper stå i samma kö

Kvar står det som kostar mest politiskt: att ge kollektivtrafiken utrymme på bekostnad av bilen. Egna körfält, grön våg och färre stopp är det enda som verkligen krymper restiden. Utan det får varje ny linje samma kö som bilarna – och tappar exakt det argument som åtta av tio efterfrågar.

Nio år av mätningar: vad har ändrats?

Ganska lite, visar Västtrafiks egen sammanställning. Redan 2019 ville 68 procent se mindre biltrafik i städerna. 2023 uppgav hälften att de kört mindre bil av ekonomiska skäl. 2024 stödde närmare tre fjärdedelar ökade satsningar på kollektivtrafik, och i fjol låg samma siffra på 70 procent. Opinionen har alltså varit stabil i nästan ett decennium utan att resandet följt efter.

Det här händer med trafiken framöver

Under 2025 gjordes 321 miljoner resor med Västtrafik, en nedgång med 0,6 procent jämfört med året innan. Målet i trafikförsörjningsprogrammet är 33 procents marknadsandel för kollektivtrafiken 2029, vilket bolaget själv beskriver som svårt att nå. Till 2027 satsas 79 miljoner kronor extra på tätare turer, mer tågtrafik och en ny expressbusslinje i Göteborg – beräknat att ge ungefär en miljon fler resor per år.

Sätt den siffran i perspektiv: en miljon resor motsvarar drygt 0,3 procent av dagens volym. Utbyggnaden går alltså åt rätt håll, men i en takt som knappast ensam vänder kurvan.

Räkna själv på din egen sträcka innan du bestämmer dig. Ligger skillnaden mellan bil och buss under tio minuter är kollektivt oftast en enkel vinst – då slipper du parkering och kan jobba på vägen. Fråga också arbetsgivaren om företagsbiljett, och kolla om din kommun subventionerar periodkortet. Nästa test blir tidtabellsskiftet inför 2027: om de nya turerna faktiskt kortar restiden på just din linje, eller bara lägger fler avgångar i samma kö.